Har du ekonomin som krävs för ditt hälsosamma liv?

• När är du född, och är du man eller kvinna?

• Hur frisk och rörlig är du idag, och hur många friska år räknar du med framåt?

• Vilka intressen har du idag, och vilka tror du att du kommer ha?

• Var bor du, och tänker du bo kvar?

• Har du kostnader kopplade till yrkeslivet som faller bort i nästa fas?

Listan är inte komplett, men den visar vilken riktning tankarna behöver ta. Svaren ger dig också svaret på frågan "När kan jag gå i pension?".

Vi blir allt äldre – förväntad livslängd har ökat flera år bara de senaste två decennierna. Kvinnor lever i genomsnitt något längre än män; för personer födda på 40-talet ligger medianlivslängden på 89 år för kvinnor och något lägre för män. Här är det viktigt att räkna på medianen snarare än genomsnittet, eftersom genomsnittet dras ner av de som avlider tidigt – vi vill inte hamna i en situation där kapitalet inte räcker hela vägen. Pensionsmyndighetens beräkningar visar också att livslängden varierar systematiskt mellan grupper: gifta, högutbildade och höginkomsttagare lever i genomsnitt längre. Ju längre du planerar att leva, desto större kapital behöver du.

Ett växande forskningsområde, "longevity", skiljer mellan livslängd (kronologisk ålder) och hälsospann (biologisk ålder, det vill säga hur länge vi förblir aktiva). Forskning visar att en hälsosam livsstil kan öka hälsospannet med cirka 8–10 år jämfört med en mindre hälsosam livsstil. Fler aktiva år är förstås positivt, men aktiviteter som resor, teater och restaurangbesök kostar pengar – ju fler friska, aktiva år, desto större pensionskapital behöver du för att kunna finansiera dem.

När vi lämnar yrkeslivet är det viktigt att ha ett "varför" – vad får oss att vilja gå upp ur sängen? Ofta handlar det om intressen som kostar pengar, och de behöver få plats i budgeten. Vissa kostnader faller däremot bort: kanske behövs inte lika mycket arbetskläder, inte dubbla bilar, och det finns mer tid att laga mat hemma. Värt att notera: enligt Pensionsmyndighetens studier har valet av bostadsort liten påverkan på förväntad livslängd.

Under 2026 infördes riktåldern fullt ut i Sverige – en pensionsålder som automatiskt höjs i takt med medellivslängden, beslutad av riksdagen sex år i förväg. Den styr när du tidigast kan ta ut allmän pension och när du har rätt till garantipension och bostadstillägg. Tjänstepensionen styrs av andra regler och kan tas ut tidigare. För alla födda efter 1966 är riktåldern 68 år: allmän pension kan tas ut från 65, men garantipension och bostadstillägg först från 68. Många vill gå i pension tidigare än så – då gäller det att se över pensionens sammansättning och sparade belopp i god tid.

Jag är 51 år och försöker leva så hälsosamt jag kan, i hopp om att förlänga mitt hälsospann. Min pappa hade oturen att drabbas av sjukdom samma år som han skulle gå i pension och gick bort kort därefter. Med det i bakhuvudet har jag planerat för att gå i pension några år tidigare än min riktålder. Om jag har tur lever jag till nära 90, och kan hålla mig aktiv till runt 80 – därefter räknar jag med ytterligare cirka tio år med lägre utgifter. Sammanlagt planerar jag för 15–17 år som aktiv pensionär och ytterligare tio år efter det. Det kräver, föga förvånande, ett rejält sparande – och en relativt lång placeringshorisont som gör att jag kan ta högre risk för bättre förväntad avkastning.

Min strategi är "prepare for the worst and hope for the best". Jag kan fortfarande inte svara exakt på vad en bra pension är, men som riktmärke tänker jag mig att cirka 80 procent av nuvarande lön bör räcka – vilket i sin tur ställer krav på både sparform och sparbelopp.

Svaret på "vad är en bra pension?" är alltså inget facit, utan en fråga du behöver ställa till dig själv – och gärna ställa om med jämna mellanrum, i takt med att livet förändras. Ju tidigare du funderar igenom vilket liv du vill leva efter arbetslivet, desto bättre förutsättningar har du att faktiskt finansiera det.