Var schysst mot dina anhöriga och lägg några timmar på livet efter livet
Som finansiell rådgivare lägger man mycket tid på att diskutera sparmål med sina kunder. Det kan handla om att skapa en plan för livet efter det aktiva yrkeslivet, det vill säga pensionsplanering – eller, vilket kanske varit vanligast för mig, att hjälpa entreprenörer som gjort en exit att säkerställa att kapitalet från livsverket inte slarvas bort på olyckliga investeringar. Många underskattar sina kostnader efter pension och lever därför onödigt snålt utan att egentligen behöva. Det är heller inte ovanligt att entreprenörer efter en exit investerar olyckligt och ser kapitalet krympa. Med en finansiell plan i handen kommer de flesta långt – även om det blir enstaka mindre lyckade affärer på vägen. Vad många däremot missar att dokumentera är vad som ska hända med kapitalet den dag de själva är borta.
Skriv ett testamente
Knappt var femte svensk har skrivit ett testamente – 18 procent, enligt en Novusundersökning från 2024. Problemet är att testamentet inte går att skriva i efterhand, och det är inte ovanligt att tvister uppstår inom familjen vid bodelning. Några vanliga skäl till att tvister uppstår:
Syskon tycker att arvet fördelats orättvist. Ett barn kan ha fått stora gåvor under förälderns liv – hjälp med bostad eller företag – medan ett annat fått mindre. Då uppstår frågan om det var en gåva eller ett förskott på arv.
Otydliga eller motsägelsefulla testamenten. Om formuleringarna går att tolka på flera sätt, eller om flera testamenten finns, kan arvingarna bli oense om vad den avlidne egentligen menade.
Särkullbarn och nya familjer. Konflikter mellan barn från tidigare relationer och en efterlevande make eller maka är klassiskt, särskilt när bostad och större tillgångar står på spel.
Värdering av bostad, fritidshus eller företag. Ett barn vill kanske behålla sommarstugan medan de andra vill sälja – då blir frågan både vem som får vad och vilket värde tillgången ska anses ha.
Personliga tillhörigheter. Oväntat ofta handlar konflikten inte om miljoner utan om tavlor, smycken, möbler och andra föremål med stort känslomässigt värde – undersökningen visar att just "annat arvegods" är ett vanligt konfliktområde.
Efterlevande vill ofta följa den avlidnes sista vilja men är osäkra på vad den var – och det finns ingen längre att fråga. Ett testamente är inte bara ett sätt att styra vart pengarna går. Det är också en sista tjänst till familjen: ju tydligare du är medan du lever, desto mindre behöver dina efterlevande tolka, gissa och i värsta fall tvista när du är borta. Ingen som går bort vill vara orsak till familjetvister.
Nästa vecka är det Testamentesveckan – en temavecka initierad av cirka 30 ideella organisationer, medlemmar i Giva Sverige. Om du inte själv bestämmer vem som ska få dina pengar gör arvsreglerna det åt dig. Ungefär var femte svensk skänker regelbundet pengar till välgörenhet – vill du att en del av det du lämnar efter dig ska gå till en organisation du stöttat i livet, måste det skrivas in i ett testamente.
“Ett testamente är inte bara ett sätt att styra vart pengarna går. Det är också en sista tjänst till familjen: ju tydligare du är medan du lever, desto mindre behöver dina efterlevande tolka, gissa och i värsta fall tvista när du är borta. ”
Du kanske inte behöver vänta med att lämna delar av dina tillgångar
En bok vi diskuterat i podden Maxa med Daniel, och som fått viss uppmärksamhet i Sverige på senare tid, är Bill Perkins Die With Zero.
Titeln provocerar lite – ska man verkligen göra av med allt och dö med noll kronor på kontot? Det är inte riktigt poängen. Perkins grundidé är snarare att pengar är ett verktyg, inte något vi ska samla bara för att samla. Pengarna ska skapa värde – i form av trygghet, frihet, upplevelser och möjligheten att hjälpa dem vi bryr oss om. Där finns en tydlig koppling till testamentet: har du byggt upp ett kapital under ett helt liv bör du fundera på vad det ska göra, både medan du lever och efteråt.
En tanke i boken som jag tycker är intressant: många tänker att barnen ska få sitt arv när föräldrarna dör, men det sker ofta sent i livet. Vi konstaterade i förra veckans avsnitt av Maxa att många av oss kan bli runt 90 år – då är barnen själva ofta 60–65, en ålder då arvet sällan gör lika stor nytta. Hade istället en del av kapitalet gjort större skillnad när barnen var 30 och skulle köpa sin första bostad, fick barn eller startade företag? Att föra vidare tillgångar medan man lever kan ge glädje åt en själv också, samtidigt som det är ett välkommet stöd för mottagaren. När gör mina pengar mest nytta för dem jag vill hjälpa? Det tycker jag är en viktig privatekonomisk fråga för den som haft förmånen att bygga ett kapital.
Fundera igenom och diskutera gärna frågorna ovan med din rådgivare eller någon du har förtroende för. Att därefter anlita en familjerättsjurist som hjälper dig formulera testamentet är en bra final på tankarna. Sannolikt är det fler än 1 av 5 som funderar på arvsfrågor och testamenten, men som aldrig får ner tankarna på papper. Bli en av dem som gör det – det är till stor hjälp för dina efterlevande. Och att dela med sig med varm hand medan man lever kan vara nog så trevligt: då får du själv se kapitalet komma till användning.
Få nya insikter kring din ekonomi
En podcast där Daniel Ljungström guidar dig genom sparande och investeringar, och förklarar vad som gör skillnad för din ekonomi.
Lyssna på Maxa med Daniel
Skriven av: Daniel Ljungström, Max Matthiessen
Relaterade artiklar
-
Daniel Ljungström, Chief Investment Officer på Max Matthiessen
Grunden för framgångsrikt sparande: Rätt mål från början
-
Daniel Ljungström, Chief Investment Officer på Max Matthiessen
Hur stort kapital behöver jag spara ihop för att klara mig i 30 år?
-
Daniel Ljungström, Chief Investment Officer på Max Matthiessen
Så sparar du ihop din första miljon
-
Daniel Ljungström, Max Matthiessen
Har du ekonomin som krävs för ditt hälsosamma liv?